Laila

Jag föddes i Malmö 1978 i slutet på maj. 1996 fick jag mitt första barn endast 18 år gammal. Ung mamma är inte alltid så lätt men jag tycker jag har lyckats rätt bra (om man nu får skryta lite) Denna tös är i dag 14 år och väldigt hästtokig och skötsam. ganska mogen för sin ålder skulle jag vilja säga när det kommer till en del viktiga saker i livet.

Mitt andra barn fick jag sedan 1999 också en tös. Dessa två är som natt och dag men även lilltjejen är företagsam. Hon har dyslexi och problem med arbetsminnet. För henne är detta ganska frustrerande ibland vilket då ger utslag i lite "utbrott". Idag har vi fått hjälp med detta och vi kommer närmare och närmare en harmonisk vardag. Denna lilla tjej tycker om hästar, katter och  sin scoutaktiviteter. Så djur och natur för hennes del då är hon lugn.

Sen är det då så att jag har olika pappor till barnen och lever inte med någon av dem, vilket är ganska vanligt idag men tyvärr ser samhället det lite nedlåtande men vi kämpar på.

Sambon som jag nu levt med i snart 6 år träffade jag vi internet som ledde till flytt från Ystad till Åhus. Där vi idag har ett trevligt litet hus.

Familjen består även av 5 stycken katter: 1 Maine Con (Henke), 2 Britter (Elsa & Happy), 1 Europé (Honey)och gammelkatten Buz som är en korsning av bla Norsk skogskatt. Ibland blir det lite liv i luckan där hemma när det blir svårt för dem att samsas..

Jag gillar naturligtvis då djur av de flesta slag men hund lär ju vara svårt att skaffa med dessa underbara katter.. Oj oj vilken cirkus det kunde blivit.

Hästar har alltid varit mitt stora intresse. Började rida som 4åring men hade lite uppehåll på en del år mycket pga barnen när de var små. Tävlat en del med blandat resultat =D

Mest dressyr för ponnyn jag hade varit inte så snabb det blev aldrig placering så vi gick över till dressyr.

Det jag lärt mig nu är att vad saker kan förändras när man varit i från det ett tag men vissa saker kommer alltid att bestå.... Kommer säkert att nämna en del då och då framöver.

Jag jobbar med gamla på ett äldreboende i Åhus och måste säga att det är givande.. Vilka historier man kan få höra och lära sig väldigt mycket. Det där med "det var bättre förr" det stämmer till en del måste jag säga..